Det är många som undrar och hört av sig, hur är det med Emil? Jag har varit till veterinären till och från hela året, han är behandlad och sedan "friskförklarad", jag har kört igång men har ändå inte varit nöjd. Har samanlagt varit till veterinären 7 gånger mellan Februari-Maj. Behandlad 1 gång i Februari, svarade på den och sedan kändes han bra igen. Han kändes fin när jag startade honom i April, men efter det fungerade det inte alls. Mycket vila, skritt har det blivit mellan gångerna och vi har inte alls kunnat tränat som vi tycker är kul och skulle velat.

 

Somsagt så kändes han fin när jag startade honom två gånger i April, en vinst och en diskning som 2a, diskningen var helt mitt fel men han gjorde ett grymt lopp. Var jätte nöjd!

 

Anmälde ut till Umåkers heldag i Maj, vi åkte dit men efter värmningen strök jag. Han fick inte travet att gå ihop alls, men han sprang på lika glatt ändå.. Strök, åkte hem och åkte in till veterinären. Behandlad, skritt i 2v sedan återbesök. 

 

Helt plötsligt blev han halt, hovböld. Så in till veterinären igen och fixa den. Böjprov gick inte att genomföra då.

Återbesök 1 vecka efter det, hovbölden var borta, han var bättre i det behandalde benet men inte helt bra. Behandlad IGEN. Jag har försökt bolla ideer, med veterinären om varför det har blivit såhär? Jag tycker inte om att behandla om igen och igen, någonstans kommer det ju ifrån? Jag har röntgat igenom honom för att se så det inte är något där. Men icket. 

 

Efter det så var han ""bra"" igen, tränade igång och sedan anmälde jag ut till lopp. Då var det 2 1/2 månad sedan han startade, vi åkte till Dannero och startade i midnattspokalen. 15 hästar med i loppet, tufft. Emil går ut och vinner överlägset på nya rekordet 2.11,9. Krans och en nöjd Emil som äntligen fick vara ute på tävlingsbanan igen. Men återigen så fungerade inte travet alls, sprang dåligt med höger bak. Han fick vila efter det, och sedan bokade vi tid till en ny veterinär i Finland då jag verkligen inte varit nöjd med veterinären vi var till tidigare.

 

4e Juli var det dax för ny veterinär, 40mil enkel väg. Hon gick igenom honom, böjde, kände och kollade av lite. Hon ville ultraljuda honom då hon blev misstänksam på någonting sådant. Och så var det. Gaffelbandsskada i höger bakben och visar hälta på böjprov i fler ben. Det kändes som att hela världen rasade, en senskada hade aldrig slagit mig. Inte någon annan jag hört med eller sett honom, och verkligen inte veterinären vi haft hela året. Tårarna trängde på under hela veterinärbesöket och hela vägen hem. Varför skulle det bli såhär? Jag är så extremt noga med allting, tar det lugnt och har tagit till veterinär så fort det inte känts rätt. Min fina Emil..

 

Just nu står han på lösdrift hemma, och skrittas varannan dag. Vilat med skritt sedan 24e juni. Nästa månad är tanken att vi ska åka tillbaks med honom och kolla hur det ser ut, om det har blivit någon förbättring. Sedan blir det fortsatt skritt. Vi ska ta allting långtsamt, detta kommer ta fruktansvärt med tid. Men vi har inte bråttom.

 

Han har tagit allting jättebra, Emil som är en väldigt pigg häst när man kör har lugnat ner sig och lagt sig till ro. Det är som att han förstår. 

 

Från segern i midnattspokalen 23e juni, älskade killen♥